Har ni tänkt på?
Så var glada för allt även om det har varit jobbigt och var tacksamma för det ni har idag :)
Längtan!
Ibland kan jag få en sån sjuk längtan efter att få se mitt andra lilla barn. Det är inte konstigt, för det är nått man längtar till så klart. Jag vill inget annat än att Elliots lilla syskon skall komma nu. Fast den som väntar på nått gott väntar aldrig för länge :)
Åh jag älskar det här barnet lika mycket som jag älskar Elliot. Snart kommer jag inte bara vara mamma till ett barn, utan två. Mitt och Pelles egna fina barn. En kombination av båda oss <3
Nej ibland kan jag längta så mycket efter att få ligga inne på förlossningen, BB och sen få komma hem till en förväntansfull Elliot <3 Den här gången är jag inte ett dugg nervös eller orolig inför förlossningen. Jag vill bara ligga där, få ont och sen få fram vårt älskade lilla syskon till Elliot :)
Elliot i pappas famn bara några minuter gammal <3
Vårt andra lilla barn <3 20 veckor gammal i magen!
Minnen.
Åh jag kan längta tillbaka lite till den tiden när det bara var jag. Jag ångrar självklart inte mina barn! Men den tiden då det bara var jag, ung och beskymmerlös. Jag var lite utav en som gjorde allt möjligt. Jag var aldrig jättepopulär, jag höll på med mina hästar, hade tonvis med vänner och bodde ännu hemma. Jag festade väldigt mycket. Jag fattar aldrig hur jag kunde ha råd med alkohol och sånt varje helg, men på nått sätt så fixade det sig alltid. Det är som att se en helt annan Fanny. Jag kan sakna den där tiden man gick i skolan, mest högstadiet faktiskt. Jag hade nog inte gjort nått annorlunda om jag fick åka tillbaka i tiden och göra det igen. Jag är totalt nöjd med allt jag har varit med om. Även om det innebär både sorg och kärlek. Det är en erfarenhet jag kommer bära med mig resten av livet.
Det finns så mycket som jag skulle vilja säga till en del personer, säga förlåt och göra en del saker ogjort. Träffa en del spännande människor och inte slösat iväg mina pengar så vansinnigt mycket på sånt som var onödigt! Men det kan jag inte få ogjort nu dock. fast om man ser över det hela, så är jag grymt nöjd med vart alla mina dumheter och knäppheter tog mig någonstans. Annars hade jag aldrig hamnat där jag är i dag. Mitt hjärta har varit krossat många gånger, inte bara av killar utan av annan kärlek med.
Men gud så kul om man kunde få vara en tonåring igen ;P
Jag och min vän Johanna :)
Jag och min Jennie <3
Jag när jag va 16 :)
Jag och min häst Lasse <3 Miss you!
En del av min klass när vi var i England. Jag längst ut till höger :)
Jag och hunden Belle som jag ställde ut :)
Mattiaz, Jennie och jag på Jennies mammas 40-års fest. (Ja det är Ullared-Mattiaz)
Jag, Johanna och Vickan midsommar 2006 :)
Min andra vän Johanna och jag :) <3
Sov gott Mo <3
Sov gott lilla Mo <3
Nu slipper du lida och ha ont i kroppen.
Vi saknar dig <3
Jag älskar dig <3
Jag har aldrig älskat någon annan i mitt liv
Så som jag älskar dig
Innerst i mitt hjärta har jag ristat in ditt namn
Du är en del av mig
Precis som sommaren, som kommer om igen
År från år
Ska du finna kärleken, ja alltid ge dig
Som en vind i ditt hår
På den väg där du går
Ska jag alltid finnas kvar hos dig
Som en våg mot din strand
Och som sol i din hand, ska du känna min närhet ibland
Som en vind i ditt hår
Det kan komma dagar när du tror att ingen ser
Och ingen hör din röst
Nätterna du söker, men du finner ingen ro
Ingen ger dig tröst
Då kan jag höra dig, och jag ska röra dig
Som en vind i ditt hår
På den väg där du går
Ska jag alltid finnas kvar hos dig
Som en våg mot din strand
Och som sol i din hand, ska du känna min närhet ibland
Som en vind i ditt hår
Vi är förbundna
För alltid vi två
Jag känner din smärta och din glädje
Och jag vill att du ska förstå
Som en vind i ditt hår
På den väg där du går
Ska jag alltid finnas kvar hos dig
Som en våg mot din strand
Och som sol i din hand, ska du känna min närhet ibland
Som en vind..
Mamma älskar dig Elliot <3
No one wants forever..
If you want to be alone here with me you must understand my weakness It's the way that he left me and bereft me of of my love without a warning without mourning almost yawning No one wants forever anymore cause no one dares to try No one wants endeavour like before If you want to see the world that's in me You should know I'll always need him It's the way that I met him There's no way that I could possibly forget him like he got me and forgot me No one wants forever anymore cause no one dares to try No one wants endeavaour like before No one wants forever anymore and no one wants to be there like I know I might have been No one wants endeavaour like before
Många känslor så här på nattkanten.
Sen det andra som rör upp mina känslor är för personligt inom min familj. Jag kunde inte låta bli och gråta för hennes skull förut. Hon är så ledsen att det gör ont i hjärtat på mig. Min bästa vän.. <3 Jag älskar dig. Oavsett vad så finns jag här för dig hjärtat <3
Nu skall jag ta reda på lite mer fakta om den där mördaren för jag måste få veta om hans dödsstraff har gått igenom. Sånt hat man kan känna mot sånna där äckel!
Det enda..
Det enda jag gjorde var o sätta dig på en pedistal.
Du var mitt allt.
Jag älskade dig
Nu är jag bara tom..
Vart är du?
Satt och tänkte precis tillbaka på den gamla tiden. Tillsammans med dig och våra mysiga stunder i skogen, ridbanan och i stallet. Jag undrar vart du är och vad du gör för stunden? Aldrig har jag älskat en häst så mycket som jag älskade dig. Det tog hårt på mig när jag förlorade dig. Och det går inte en dag utan att jag saknar dig. Du var min bästa vän. Jag svek dig och nu får jag aldrig mer se dig. Vart är du nu?
Lass Savoir "Lasse" <3
Mardrömmar
Minnen, nu och då.
Får ni oxå tillbaka minnen när ni hör en speciell låt? Eller det är väl klart att ni får.
Det finns en låt som jag lyssnade jättemycket på för två år sen. Snow Patrol med Chasing Cars.
Då hade jag flyttat hemifrån och bodde med ett svin. Jag var helt förstörd och olycklig. Fast jag upplevde väldigt mycket bra saker oxå för den delen. Men innan jag flyttade till fastlandet så mådde jag riktigt dåligt. Jag blev hotad, jag drack varje dag och var ute på nätterna och kom hem på morgonen. Jag struntade i om Han gjorde mig illa. Den enda jag skyddade med mitt liv var Skrållan. Min katt alltså. Hon var så liten och försvarslös. Jag får dåligt samvete än idag när jag tänker på hur hon fick leva. Vi flyttade mellan mitt och mammas hem hela tiden och runt bland mina kompisar när Han hade hotat mig eller gjort mig illa. Jag kommer ihåg just en natt/morgon när jag och två tjejkompisar var ute och åkte efter att ha varit på krogen. Då ringde Han o sa att han var hemma hos mig ( efter att vi gjort slut alltså ). Att han skulle hämta sina saker. Han var extremt full och jag var totalt livrädd att han skulle skada Skrållan. När jag kom hem så trodde jag att jag skulle få se Skrållan död på golvet och att han skulle ha ihjäl mig. Men hon låg och sov på soffan och Han hade åkt hem till sitt nya boende. Den lättnaden var så otrolig, ni skulle inte förstå.
Sen några dagar efter kom räddningen. Min egen pappa kom och räddade mig. Han tog med mig till nått som skulle rädda mitt liv för alltid. han tog med mig till en trygghet jag inte känt på väldigt länge. Han tog med mig till fastlandet där jag bor än idag, lyckligare än någonsin. Tänk att det har gått snart två år sen jag flyttade hit, men det känns som om det var igår.
Nu har jag bara bra minnen med mig. Och bra upplevelser. Jag mår så otroligt bra. Jag har pojkvän och väntar mitt första barn. Hag har två busiga katter och en lägenhet jag trivs i. Den här känslan är obeskrivlig. Jag älskar mitt liv nu. Tack vare personerna i min omgivning. Och störst av allt så älskar jag Pelle och vårat barn. Tack vare dom så har jag fått en anledning till att orka andas och lägga ner energi på att vara lycklig <3
Så det finns både bra och dåliga minnen. Sånna som man kommer bära med sig hela livet ut. Men det är aldrig försent att förändra sin framtid om man inte är nöjd. Precis så gjorde jag och nu lever jag i en dröm.
PoK
Det bästa jag har.
Jag tror att man underskattar sitt liv. Jag tror att alla gör det någon gång. Att man inte inser hur bra man har det om man jämnför med andra människor i andra länder. Nästan alla har tak över huvudet och någon som bryr sig om en. Oavsett vad man har gjort så finns det alltid någon som tar emot en om man faller ner mot marken och vill ge upp. En sak som jag tror på är att man kan inte leva om man inte får kärlek eller ger kärlek. Man måste känna något. Kanske en iskall mördare innerst inne är en ensam liten människa som inte ar fått känna av all värme eller den kärleken som vi har. Fast skall man få kärlek så måste man ju förtjäna att få den. Det är en sak som jag tänkt på jättemycket. Vi ser nog ner på kärleken tills vi väl får känna den själv.
När kärleken väl dyker upp till en så vill man aldrig ge upp den. Man kämpar och man håller hårt i den. Man släpper aldrig taget oavsett vad.
Så kände jag när jag mötte Pelle för första gången. Den kvällen insåg jag nog inte att han var "the one", men när vi umgåtts ett tag så får jag all kärlek och värme från honom. Även om jag inte bad om det så fanns han där. Han tog mitt hjärta som en stormvind och har hållt kvar vid det även när vi har bråkat. Jag älskar den här människan oerhört mycket. Jag tror inte ens att ord räcker till för vad jag känner för honom. Nu vet jag hur äkta kärlek känns. Den är skör men ändå så stark. Min andra stora kärlek jag har, ligger i min mage och väntar på att få ta sitt första andetag om bara några veckor. Det här är det bästa jag har. Min älskade Pelle och mitt älskade barn. Ni är mina mest värdefullaste skatter och jag skall vara rädda om er <3
