Bättre sent än aldrig.


Idag har det varit en riktigt konstig dag. Det känns som om man vaknade nyss men det var snart 12 timmar sen. Jag är tröttare och segare än vad jag har varit på länge och hoppas innerligt att jag inte är på väg att bli sjuk igen.

I morse så vaknade jag vid 7 och kompå att vi skulle ha tvättstugan då. Riktigt roligt, eller inte. Men det var ett måste. Sen så var jag inte på något vidare humör resten av förmiddagen för jag var så trött. Men framåt eftermiddagen så blev jag på bättre humör. Vi åt lunch och sen gick Pelle och Elliot ut till lekparken så jag kunde få lite egentid o lyssna på massa god musik. Tur att jag har Pelle som kan ta hand om allt när jag inte riktigt orkar. Jag har kommit in i en period igen när jag inte äter eller kan äta så mycket igen. Pga det så blir jag hemskt trött. Sen min matförgiftning så har jag rasat i vikt. Jag hade blivit jätteglad om det inte vore så att jag väntade barn. Jag äter iaf lite och försöker inte gå hungrig.

Snart blir det mat, spagetti och köttfärsås. Pelle lagar maten för annars kan jag inte äta. Klarar inte av att se maten innan jag skall äta. Jag är jättehungrig nu så jag hoppas på bra resultat hehe. Under tiden Pelle fixar mat så lyssnar jag och Elliot lite på Bryan Adams och myser. Jag verkligen älskar min familj <3 Det här är det bästa som kunde hända mig. Jag kommer aldrig vara ensam oavsett vart jag än befinner mig, för jag har mina barn och Pelle med mig överallt.

Nu skall jag fortsätta pyssla och rå om Elliot lite grann. Skriver mer senare om jag orkar, för mitt huvud börjar göra ont :/ Annars så får ni ha en jättebra lördag!


Jag saknar min bästa vän som tydligen har glömt bort mig. Jag känner inte igen dig längre och det gör mig ledsen.. Vi var så tajta. Men nu känner jag mig bara bortglömd..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0