Mamma till Elliot & Ian

Varje gång man kommer hem från Gotland så känns det jobbigt i en eller två dagar.
Men det blir alltid värre.
Man påminns om ens familj och vänner som lämnas kvar bakom en men som man vet att dom finns här när man kommer hem igen.
Man lämnar minnen och en själv där.
Jag kan säga att den Fanny jag är på Gotland är den äkta Fanny.
Den Fanny som sen landar igen på Skavsta flygplats är en helt annan.
Man går från glad till tom.
Jag börjar verkligen inse att det här med o bo på fastlandet är fan i mig inte så kul som det skulle varit.
Vännerna är alldeles för få.
Man ingen att bolla sina problem med.
Gotland kommer alltid förbli mitt hem och jag strider mot alla för att få flytta hem igen.
En perfekt miljö för mitt barn o växa upp i.
Men jag måste ta hänsyn till Pelle, han har sitt liv här och sin familj.
Så jag antar att jag alltid kommer vara fast i fastlandets klor.
Och Gotland och mitt liv där kommer förbli minnen.

Jag blir bara så arg på mig själv!