Mamma till Elliot & Ian

Jag har verkligen fått nog..
Jag vet inte hur länge eller om jag orkar.
Det finns inget som är värre än svek.
Svek är som otrohet fast värre för mig.
Det får en att tappa förtroendet för den människan.
Nu har jag tappat mitt förtroende på den enda människan jag har gett mitt liv till.
Jag har varit med om det här så många gånger förut, kanske inte från honom men av ex och andra idioter i mitt förflutna.
Jag förlät Pelle för en sak tidigare i höstas och efter det hade vi det jättebra..
Men nu på bara en dag så kan allt förändras.
Jag vet inte vad jag skall tro och jag vet inte om det kommer fortsätta..

Jag är totalt livrädd för min framtid.
Det enda som jag inte är rädd för är mitt barn.

Om man har lovat något så skall man hålla det oavsett vad.
Jag skulle aldrig bryta ett löfte till den människan jag hade gett mitt hjärta till.
Fast det spelar ingen roll längre.
Det känns som om mitt hjärta är utslitet och att något har stampat på det.
Den enda som gör att jag kan känna kärlek är mitt eget barn..
Mitt älskade lilla liv som inte har en aning om vad som pågår..

Nu längtar jag inte hem längre, jag längtar bara efter katterna, mitt barn och min familj..
Så fort vi skall göra nått så kommer det ALLTID något emellan som förstör det för oss.
Och mitt hopp om att få ett bra liv o kunna lita på den jag älskar vet jag inte om det kommer tillbaka.
Det återstår o ser hur det kommer o bli.

Jag hade så mycket att se fram emot och allt krossades på bara några minuter.
Jag har ingen själ kvar och jag hatar allt som har med kärlek o göra.

Hade jag varit i din sits så hade jag skitit i vad som skulle göras, bara jag kunde hålla mitt löfte till dig.

Om du inte kan hålla ett så enkelt löfte, hur skulle du kunna hålla ett viktigt löfte som i nöd och lust?

Sist jag kände mig så här, var när en person jag älskade förnedrade och blottade mig för alla sina vänner.
Jag klarade det en gång, men två gånger är för mycket..

Jag lägger ner allt som har med liv o göra.
Här efter skall jag bara fokusera på mig och mitt barn.
Så att vi två skall må bra..

Jag är sårad och mitt hjärta brustet..
Vad mer finns o säga?